Lennart Alves
Unik utställning med stark spännvidd Klippan 240308 Den är skapad i en synnerligen komplicerad process i en mycket sällan använd teknik, cyantropi. Den utvecklades av Anna Atkins i mitten på 1840-talet och sedan presenterades i världens första fotobok. I Atkins bilder är det alger som exponeras i den tekniken, i Lennart Aves fall är det skräpigt avfall från havet. Det säger mycket om vår tid… Vid första ögonkastet på Lennarts bildverk är det förrädiskt lätt att ögat luras till att se abstrakt måleri. Det kan inte vara mer felaktigt. Det är superrealistiska bilder. Utan kameror, negativ eller digital hanterlng… När vi träffar Lennart Alves ligger fotoboken framme intill en exakt modell av Klippans konsthall, med en interiör, inredd med hur han skall hänga sina verk för bästa helhetstänk. Det tycks vara ett signum hos Alves att varje detalj är en väl genomtänkt del av helheten. Med utvecklat seendet som första utgångspunkt, utgår Alves från sitt arbete med fotografiska processer alltid platsspecifikt. Hans verk växter fram från frågor och tecken i naturen. Det är inte för inte som han arbetar med att utveckla både bildtänkande och söka nya tekniker, utgående från klassisk traditionellt bildtänkande som han bl.a. han har studerat i fyra år på fotoskolan i Lissabon samt läst konstvetenskap i Lund. En av ingredienserna i hanteringen är cyanid, en ljuskänslig vätska som appliceras på papper eller tyg, där udda restavfall, nät och plast placeras. Sedan exponeras föremålen med UV-ljus i hela fjorton timmar, inte sekunder eller minuter!!! Därefter sköljs bilden. Medvetna vridningar och vändningar under exponeringstiden kan påverka slutresultatet i önskad riktning. – Det var när jag var ute på filmjobb i Slettnes i nordligaste Norge som idén till denna utställning föddes. Det var vilt, rent och orört med mycket glest befolkat. Men vid stranden och i havet var det våldsamt mycket skräp, linor, rep, flaskpost, gamla minor. Det verkade underligt nog inte beröra folket – kontrasten mellan det orörda vackra och skräpet. Cyantropin hade jag studerat tidigare och vill utveckla den, säger Lennart och visar en stor tripyk och tre par lika stora bildverk på segeltyg. Intill ligger ett dussin mindre verk, framkallade på akvarellpapper som skall hänga på av Alves utsatt plats. Likheten med plastprylar och alger är slående, i likhet med titeln Tyst vår, samma namn som Rachel Carsons välkända ”miljöbibel”. Lennart Alves utställning ”Tyst vår ”har vernissage lördagen 9 mars kl 13 - 15 och
|
|
