Caroline Leander och Jörgen Düberg

Helsingborgs stadsteater firar 100 år

Åstorp 220513
Idag rullar den gamla mångtusenåriga thespiskärran (resande teatersällskap) vidare idag i form av uppsökande teater.
Fredagen den 13 maj var det dags för Riksteaterns lokalförening i Åstorp att bjuda på ett teaterhistoriskt äventyr i Kulturhuset Björnen.
Helsingborgs stadsteaters föreställning ”Den fantastiska leken” firade teaterns hundraårsjubileum som stadsteater med en lekfull kavalkad om teaterns minst sagt händelserika, sekellånga leverne.
En rejäl research av bl.a. skådespelaren Jörgen Düberg, scenografen Yvonne Ericsson och skådespelarnestorna Anna Greta Bergman och Per Jonsson ligger bakom det omfattande manuset. Samt inte minst material ur eldsjälen och legendaren scenmästaren Henry Larssons samlingar – en man som var en stöttepelare på teatern i femtiofem år!

På scenen Jörgen Düberg som även stod för regin och skådespelerskan Caroline Leander vid pianot. Varför ordet lek finns i pjästiteln fick publiken svar på strax efter entrén av mångsidige Jörgen Düberg som fick kreera en mångfald kända personligheter under kvällen.

– Skådespelares yrkestitlar har varit många under åren bl.a. gycklare, narrar och lekare, därav namnet, förklarade Düberg med samma teatrala myndiga bravur och ”röstbajning” som fordrades på tiden det begav sig.

Sedan fortsatte Düberg i ett högt tempo att berätta teaterns historia. Han gestaltade därutöver en mängd aktörer, myndighetspersoner och teaterdirektörer. Caroline Leander, iförd en synnerligen läcker tjugotalskreation som tillhört den stora Tora Teje, (Claes Sylwanders mor), högg in då och då med tidstypisk pianomusik och mjuka avbrott för ett balanserat tempo i ett faktaspäckat program.

Varje stadsteater har sin fantastiska historia och har påverkat inte bara kulturlivet utan hela samhället. Gamle Gustaf III satte fart på Stockholm redan i slutet på sjuttonhundratalet då både Operan och Dramaten såg dagens ljus. Men lilla Helsingborg med sina vid den tiden femtusen invånare fick vänta ett bra tag innan den gamla, dragiga ladan (visserligen med badhus intill) byttes till en av landets vackraste teatrar 1887. 1922 föräras teatern titeln stadsteater, vilket bl.a. innebär måste uppfylla vissa konstnärliga och moraliska kriterier. Med de kringresande sällskapen som florerade tidigare kunde det var lite si och så med den biten.

I detta storstilade, mycket vackra bygge med kakelugnar, friser, stor salong och publikfoajé, var det som vanligt illa ställt med allt bakom scenen, loger och det sanitära. Samma sak hände förövrigt så sent som på sextiotalet på Härnösands teater. 

Kända teaterchefer bl.a. Ingmar Bergman, Lars Levi Laestadius, John Zacharias, Johan Falck, Frank Sundström och Claes Sylwander hjälptes åt att sätta Helsingborgs teater på Sverigekartan. Repertoaren var bred med säkra klassiker såväl som nyskrivet. Teatern blev en grogrund för många av våra mest kända skådespelare: Max von Sydow, Harriet Andersson, Stellan Skarsgård, Margareta Krook, Georg Rydeberg…

Många av dessa stora blickade ut från Kulturhuset scen, inte som spöken vilka sägs viskas i väggarna på Dramaten, utan som scenografi.

En stor duk med foton av alla kända skådespelare från förra sekelskiftet och framåt trängs som en publik till publiken – ett genialt drag av duktiga Yvonne Ericsson som kompletterat med fotografier vid scenkanten och lådor som gick att veckla ut till en modell av den gamla teatern.

Den forna teatern på Bruksgatan/Prästgatan, dess saga blev all 1976, efter buller och bång, protester… Det var ändå en fantastisk byggnad som gick till spillo med en magisk atmosfär, skönhet och perfekt akustik…

Den borde funnits kvar för uppsökande fria grupper men, men..

Efter många om och men påbörjades så bygget på kulturhistoriska Gröningen i Helsingborg. Första teaterchef blev Claes Sylwander, följd av namnkunniga som Palle Grandinsky, Lars Svensson, Staffan Olsson, Göran Stangertz…med flera. Alla satte sin personliga profil på repertoaren. Sedan 2016 ser vi äntligen en kvinna, Kajsa Giertz i chefsrollen, med tre scener att bevaka i huset som står i ständig förvandling.

Det blev en lyckad kväll i Thalias tecken, där publiken var på hugget. Det är i detta samspel som teaterns magi uppstår.