Ritha Holst Ritha Holst på Galleri Oscar med
får, citroner och afrikanska elefanter
Mjöhult 220630 Utställningen är en professionell, lustfull lek med kontraster och färgrikedom, där naturens under nuddar sagans trollspö. Mjukt möter hårt, tungt det lätta i Ritha Holsts akrylmålningar. Texturen är så välarbetad, spännande och pastos att akrylfärgen kan tas för oljefärg. I de till synes lättsamma, väl avvägda koloristiska bildspråket i Rithas akrylmålningar gömmer sig ofta både metaforer och livsfunderingar. – Min fascination för får började en natt, när vi seglade i Grekland. Plötsligt hördes bräkande nedanför ett högt berg och såg fåren på sina, ynkliga spinkiga ben ta sig ned för berget till vattnet. Deras överlevnadsmekanism är som livet självt. Man går vidare, oavsett vad som händer. Den stunden gav oss värme och kärlek, säger Ritha som själv behövt mycket värme och kärlek sedan ett av hennes tre barn gick bort på 1990. Det var därefter som hon kom igång med måleriet efter att tidigare mest sökt tröst i musikens kraft. Redan 1999 blev Ritha Holst antagen till Liljevalchs konstsalong, vilket gav henne modet att 2001 helt satsa på bildkonsten. Sedan dess har det blivit en mängd separata och samlingsutställningar i såväl Sverige som Belgien och Sydafrika, dit hon rest årligen under många år. Sydafrikas färger glöden och hettan därifrån har hon tagit med sig i sina målningar. Även det sociala samvetet stärktes när hon såg orättvisorna och fattigdomen där. Ritha som även undervisar i konst har tillsammans med barn gjort flera stora uppmärksammade konstprojekt till bl.a. flyktingar. Konsultuppdrag och väggmålningar, kickoffer harvarvats med utställningsverksamhten. Hon trivs bäst ute i naturen men är ingen friluftsmålare utan jobbar alltid i ateljén, ofta med flera verk samtidigt. – I naturen känner jag mig hemma, blir ett med naturen. Men när jag jobbar vill jag vara ensam. Jag blir aldrig trött på att jobba. I mitt måleri är jag noga med kontraster och att det aldrig känns platt. Jag jobbar tjockt med färg, i många lager , använder trassel, sand,borstar, pastellkritor för att få fram rätt textur. Mina motiv känns som mitt eget inre. Det barnsliga, oskyldiga som mina djur ofta uttrycker, känner jag mig besläktad med och vill förmedla i mitt konstnärskap. Djur är ofta intressantare som språkrör än människor, när man vill berätta i bild.
|
|
