Nytänkande, omtumlande dansföreställning

Åstorp 260529
­­– Nothing is holding me Bach…
Den udda devisen stod präntat på en av många skyltar av klassiska kompositörer som visade vägen till Kulturhuset Björnens dansföreställning fredagen den 29 maj.
Just detta – Ingenting håller mig tillbaka, är signifikativt för Norrdans föreställning "Pianofavoriter med Norrdans" som bjöd in till en utmanande, explosivt känsloladdad föreställning av högsta klass.

Här får känslorna styra och ta övertaget över det högtidligt respektfulla förnuftet av våra klassiska musikikoner.
Improvisera, dansa och röra sig fritt, fult eller vackert spelar ingen roll, inget är rätt eller fel.
Så kändes det i denna befriande koreografi av konstnärlige ledaren Martin Forsberg.   
Konsten i alla dess former är fri. Barn vet det men konventionen förbjuder.
Vem har inte som barn vågat gnola och vicka på tårna till kända verk för att sen hyschats?

Hos Norrdans tar man ut svängarna, uttrycker och delar med sig av sin känsla och själ. Spännande scener uppstår till synes spontant till toner av Beethoven, Bach och Rachmaninov m.fl. med Rames Mhaanna vid pianot och mellantexter av Rebecka Berchtold.
 I rosa T-shirts shorts eller varför inte tyllkjol eller kanindress, bjuder  de åtta dansarna på alla tänkbara kroppsliga uttryck.
Det är fascinerande att se hur en liten sprittande känsla sprider sig som en löpeld i vältränade kroppar, uttrycker och berättar. Känslostormarna
Det fordras högutbildade dansare som Norrdans internationella ensemble för att våga ta sig an denna unika koreografi, där förutom dansen allt från mimik, pantomim, akrobatik, kautschuk och kampsport är naturliga ledsagare. Det är vackert och fult, våldsamt och stillsamt, fräckt och ömsint… Som livet självt…
Det var aldrig en tråkig sekund tillsammans med det norrländska danskompaniet Norrdans och dess internationella, unikt mångsidigt högkvalitativa ensemble, där alla är starka personligheter från all världens hörn.
Responsen från den alltför fåtaliga publiken var fantastisk med många applådåskor. Den långa vägen från de norrländska skogarna till lilla Åstorp, bör ha varit värd sitt pris med tanke på publikens gensvar och hängivenhet.
Ett extraordinärt celebert besök med en unik ensemble…
Det kan vi tacka Riksteatern och dess lokala förening i Åstorp för.