![]()
Lars Ek, dragspelsvirtuosen som även är storfiskare med egenfångad hammarhaj och baracuda uppstoppade och upphängda i arbetsrummet
Med Bob Hope i USA och JokkmoksJocke i HongKong samt blåst av italienska maffian... Därutöver är han företagare, studiomusiker, lärare, kompositör, dragspelsbyggare, gett ut 15 CD, initiativtagare till den idag internationella Frosinigruppen samt skriver aforismer och dikter om sina erfarenheter och existensiella frågor. - Vi är som en levande historiebok och har ett ansvar att berätta om våra erfarenheter för kommande generationer. Jag vill fånga begåvningar och låta dem få del av vårt kulturarv. Lars rika livsresa är unik, kan på ytan synas splittrad. Men varje nytillskott på vägen har oavbrutet lett till nya utvecklingsprojekt – alltid med dragspelet, dess kultur i högsätet och med de nya, ungas framtid som rättesnöre. Det har hänt mycket oväntat på vägen, händelser som ser ut som en tanke vid en tillbakablick. Lars liknar själv livet vid ett nystan, där den röda tråden alltid finns någonstans och leder framåt. Eller kanske, säger han, fungerar man som en parabolantenn som tar emot impulser som innehåller mer än vad man förstår. Synergieffekter eller ödesbestämt... – Jag kommer från en Stockholmsfamilj, där pappa var telearbetare men ägnade fritiden åt dragspelsbyggande. Mamma spelade fiol. Redan som femåring uppträdde jag hos Farbror Sven i Barnens brevlåda. Jag valde tidigt att att utveckla musiken, ta vara på min ärvda begåvning helt enkelt. Skolan var det värre bevänt med. Jag minns att jag hade över åttahundra timmars frånvaro ett år men mina föräldrar skrev på papperen utan kommentarer. Ett par år senare 1958 var det dags för TV. Konstruerade ett eget dragspel – Yrket förändrades, från solistroll till socialt instrument. Ingen ville vara solist längre. Dragspelare tvingades att bli en av många. Ungdomarna hade inget rotfäste längre i sitt dragspelande. Men man måste ha kontroll over sitt instrument! Du kan jämföra med en Formel 1-bil, där man glömt chauffören. För att bibehålla själen i yrket konstruerade jag ett dragspel med en annan typ av funktioner, färre men anpassade till solister som ville ge konserter. Tillverkade hundra stycken under namnet “Nostalgi” på italienska fabriken Borzini – ett grepp som gav mig energi till fler skivor. Sedan utvecklade jag den ännu mera och startade en fabrik i Munkfors, “Samspel”, där arbetslösa fick jobb. Jag tog patent på den nya konstruktionen med aluminiumprofiler och hade förhandsbeställningar för 20 miljoner, när italienarna indirekt satte stopp för verksamheten med spioner och hot. Jag fick lägga ned och köpte upp de andras aktier så att de inte kom på obestånd. Men jag fick revansch så småningom av välvilliga italienare som var väl förtrogna med maffians metoder. Det blev en offentlig avbön i italiensk TV, där jag fick uppträda under Fotbolls-VM 1990. Världens förnämsta dragspel hamnade hos Lars Ek |
![]() Historien överträffar dikten under flera av livsresans hållplatser — Jag vädjade till att kunskapen var det viktigaste, att föra in Sylvain – inte ägandet. STIM fick materialet. Lars Ek har under alla år drivit familjeföretaget Artistförmedlingen Musik & Underhållningsskrädderiet AB. Därigenom blev han anlitad av hovet och spelade både på kungens 40 och 60 årsdag. Då pyroteknik ingår i underhållningsbranschen fick han även en förfrågan att anordna en säker majbrasa på borggården, vilket han fixade till drottningens förtjusning – en specialkonstruktion som fortfarande kommer till användning. Sedan följde norska hovet efter… – Jag ser den röda tråden i nystanet numera. Det blir som att vattna en blomma, mer och mer trådar…, sager Lars och överlämnar två egenförfattade böcker “Tankar” och “101 aforismer” som avskedspresent. Ur sitt ursprung hittar man sanningen – Det är den första aforismen vi får upp I Lars Eks 101 aforismer!
|